Avel

 Jag avlar på raserna Dvärgvädur och Fransk vädur. Jag arbetar med färgen havana och havana manteltecknat på dvärgvädurarna. På de franska vädurarna finns färgerna madagaskar, svart, havana, blå, beige och Isabella.
Jag har även en Belgisk jätte men den använder jag inte i avel.

Vill ni se mina kaniner jag har och har haft så klicka här:

 Här kan ni läsa lite om de olika raserna.

havanamantlad dvärgvädur

 

 

dvärgvädur vit blåögd

havana dvärgvädur

 

Svartmantlad dvärgvädur

 

Dvärgvädur är en kaninras, med hängande öron och en vikt kring 1,5-2 kg. Idealvikten för ett vuxet utställningsdjur är 1,4-1,9 kg. De är kompakta med ett trubbigt huvud. Dvärgväduren är den största dvärgrasen bland kaniner.
Innehåll

1 Historia
2 Kännetecken
3 Egenskaper och näring
4 Källor
5 Externa länkar

Historia
Dvärgväduren är framavlad i Nederländerna av Adrian de Cock, genom korsning mellan hermelinkanin och fransk vädur. Först provade man att korsa en hermelinhona med fransk vädurs-hane, men detta misslyckades. När man provade tvärtom gick det bättre och den första kullen föddes 1964. De första dvärgvädurskaninerna kom till Sverige 1972.

Kännetecken
Dvärgvädurar är godkänd i kaninstandardens alla färger och i hårlagen korthårig, rex, satin och angora samt numera även Lejonhuvad dvärgvädur. Det tidigare godkända pälslaget Fuchs har ersatts av Cashmereväduren (som är lite större än Dvärgvädur).

En vanlig teckning på dvärgvädurar är mantelteckning och innebär de godkända färgerna på ryggen, sidorna, huvudet och öronen. Magen, framtassarna och bröstet skall vara vitt. Enskilda vita fläckar i pannan och på nacken är godkänt. Kaniner med mer vitt kallas Brokade, och är ingen godkänd teckning enligt kaninavelsföreningens standard.

Dvärgväduren har långa öron som hänger ner längs sidorna om huvudet, detta gör att vädurar hör lite sämre än andra kaniner.

Egenskaper och näring
Dvärgvädurar är ofta mycket lugna och tillgivna och därmed lämpliga för nybörjare. Givetvis förutsätter detta rätt hantering, endast ett djur som hanteras rätt utvecklas till en trevlig och glad individ. Dvärgväduren lämpar sig väl för kaninhoppning då den i allmänhet är lättlärd, främst medan den är ung. I de högre klasserna kan den dock vara lite för klumpig, men annars ger fri skuttning eller i koppel god motion.

Dvärgväduren trivs, liksom andra kaniner, utmärkt utomhus året om i en lämplig bur med god hygien. Det är viktigt att kaninen får tempererat vatten minst två gånger per dygn vid minusgrader. Med tanke på rasens mycket goda aptit är det viktigt att begränsa kaninens ranson av kraftfoder (pellets). Kaninens huvudföda ska vara ett väldoftande hö. Överviktiga dvärgvädurar är tyvärr en vanlig syn. Annan arttypisk föda är gräs och örter, på vintern torkat. De kan även få frukt och grönsaker. Allt byte av foder måste ske under en övergångsperiod då kaniner har mycket känsliga magar.

Källa: Kopierat från Wikipedia

Fransk Vädur:

En fransk vädurskanin är en kaninras som vägar cirka 5,5 kg eller mer och är en av de tre jätte-kaninraser som förekommer i Sverige.

Väduren är känd sedan 1600-1700-talet och en av de äldsta kaninraser. Häng-öronen har sannolikt kommit fram genom en eller flera mutationer. Rasen har troligen uppstått i Frankrike, därav namnet. Den franska väduren kom till Sverige i början av 1900-talet.

Färgen är godkänd i samtliga godkända färger. Den vanligaste färgen är dock viltgrå men också vit, järngrå, svart, viltgul och chinchilla. Rasen är även godkänd i samtliga teckningar.

Källa: Kopierat från Wikipedia

fransk vädur vit blåögd

 

Belgisk Jätte, viltgrå

 

Belgisk Jätte:

Belgisk jättekanin eller Belgisk jätte är världens största kaninras. Den kan väga över 10 kg men idealvikten ligger vid 7-9 kilo.

Rasen skall ha stora köttiga öron som är minst 16 cm långa helst längre. Den skall ha kraftiga framben och en rektangulär kropp. Hanen skall ha ett rundare ansikte med fylliga kinder medan honan skall ha ett avsmalnande spetsigt ansikte (sett från sidan). Belgisk jätte finns i flera olika färgvarianter så som: Svart, Gul, Viltgrå, Albino, Viltsvart, Järngrå, Blå, Viltblå, Blågrå, Harfärg (roströd) samt Chinchilla. Sistnämnda är ej godkänd för utställning utomlands.

Belgisk jätte kräver stora utrymmen där den har möjlighet att stå upprätt. Om de inte har tillräckligt högt så kan deras öron vika sig. Under uppväxten kräver den ett kraftigt foder för att kunna utvecklas samt ett stort utrymme för att kunna röra på sig och bygga upp den mängd muskelmassa som skelettet kräver. Uppgifter om att den Belgiska jätten inte skall röra sig för mycket för att inte tappa för mycket i vikt under uppväxten är alltså felaktiga!

Det är likaså viktigt att Jätten har en lagom temperatur i sin bostad. Kyla påverkar tillväxten av hela kaninen då den använder de stora öronen som termostat. Kyls öronen ner för mycket hämmar detta både kaninens och öronens tillväxt. Plusgrader är att rekommendera under hela första året. När den är färdigvuxen står den lätt emot hård kyla och kan mycket väl bo utomhus året om.

Belgisk jätte är en kaninras som blir väldigt lätt tam. Många beskriver dem som en hund och de är mycket välvilliga mot människan. Vägen till Jättens hjärta går genom magen. Den vanligaste färgen är viltgrå.

Källa: Kopierat från Wikipedia